Samvetet

I morgon ska jag och P iväg på vår första date på riktigt utan barn på över tio år. När jag ringer mamma undrar hon om jag hinner förbi henne med en hamburgare vilket jag inte hinner. Så trots att jag frågat henne typ varje dag i två veckor om jag ska komma förbi (har visserligen varit där också) men just när vi ska göra något för oss själva vill hon att jag ska komma dit. Vet att vi är värda ett dygn för oss själva men ändå känner jag besvikelsen och det förstör känslan lite. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Dagis, lek och tillbaka till landet

Efter att fått erbjudande om dagisplats igår var vi där och hälsade på idag. Det var sådär men just nu känns det ingen idé att gnälla och speciellt inte med tanke på att det var ett småbarnsdagis och Elton inte ska vara där så länge och sen automatiskt får en plats på ett ställe vi vill ha. Så vi kommer tacka ja och han börjar om en och en halv månad. Känns hemskt nu när det börjar bli verklighet. Min lilla kille på dagis. Hur ska jag klara det.  Efter mötet på dagis var träffa jag och Elton, Lena och Harry. Vi lekte lite och sen var vi iväg och åt lunch.  Nu är vi tillbaka på landet igen. Allt är med hoppas jag och bordet är målat igen.  Hörde om en tjej som kom hem efter att varit hos sina föräldrar och fått i stort sett hela lägenheten målad av sin kille. Hur gulligt är inte det. 
Läs mer

Blev visst ett gnäll inlägg

Idag har per och Elton varit iväg hela dagen och medan jag har sovit, läst och sett på Touren. Måste säga att jag haft det riktigt jävla skönt även om anledningen till att jag inte var med var för att jag inte mådde bra.  Vet inte varför jag mådde skit men kanske att värmen som varit idag tog hårt på mig eller så har det helt enkelt varit en skitdag på det sättet.  Jag känner mig inte så rolig just nu, orkar inte leka och busa med Elton som jag skulle önskat. Känner mig klumpig, orörlig och trött. 
Läs mer