Hej Älskade Syster!

Yes! Efter att hämtat kidsen, varit på brottning och beställt en resa, åker om två och en halv vecka, känns allt så mycket bättre. Ända jobbiga är hur jag ska kunna packa till oss tre i en väska. Men det kommer väl att gå det också. Hur mycket kan vi komma att behöva liksom. Längtar till sommar, sol och bad. Jag, kiddsen och mamma. Häftigt att hon följer med, det trodde jag faktiskt inte. Så himla kul.

Jag vet inte vad som hänt mig, det är som om energin helt har tagit slut. Kanske beror det på att jag varit i akutberedskap under så lång tid att det är svårt att återgå till normala rutiner, kanske beror det på att jag har varit, och fortfarande lite är, sjuk och kanske beror det på att hemsituationen inte är sådär jättekul just nu mellan mig och P. Kanske lite av varje. Men jag har svårt att sätta igång saker och få dem gjorda. Vet att jag har massor att göra på jobbet men jag kommer inte på något, mina normala arbetssysslor är som bortglömda. Vet att livet inte är skit men lite känns det som det just nu.

Måndag igen. Har haft en skithelg helt enkelt. Kom hem i fredags och var sjuk, var nästan döende när jag vaknade upp dagen därpå (lördag alltså). Släng in lite (eller jävligt mycket) beredskap i det och så en idiot till sambo så blir helgen = SKIT. I går, söndag alltså, ska Elton på simning och då anser HAN att jag kan ha hand om Svante för att han är ju ändå inte så jobbig. Jag bara men jag har beredskap, jag arbetar. Då kommer HAN med antydningar om vilken skön helg jag haft och att han tagit hand om barnen hela helgen och att jag borde visa lite tacksamhet och uppskattning. Jag bara ”min definition av en bra helg är inte att ha feber, ont   i halsen, hosta och ont i huvudet plus att ha beredskap (jobba) så att nä det har jag inte haft”. Då slänger han ut att han inte heller haft en bra helg. Hmm, dumt när det är han som planerat den. Det är han som lagt in aktiviteter på lördagar (mulle) och söndagar fotboll och simning för Elton och gymnastik för Svante. Jag skulle...

Längtar efter semester och letar resor till värmen. Det gäller ju bara att få allt att gå ihop. Har ju kursen i familjeterapi också som jag bara måste vara med på och ett jobb som jag behöver få ledigt från. Om jag får ledigt kan det bli så att vi åker tillbaka till där vi var på Mallorca jag och kidsen. Det skulle vara så jävla underbart skönt. Sol, värme och bad. Det är precis vad jag behöver.

Vill bara beklaga mig över hur jävla trött jag är. Har suttit hela helgen och skrivit på min examinationsuppgift. Den var mer omfattande än vad jag hade förväntat mig. Idag har jag skrivit i tolv timmar och jag är helt slut i huvudet och i ögonen och har ont i axlar och handleder.  Orkar inte ens gå igenom den en sista gång. Hur kan jag någonsin ha älskat skolan. Var jag galen? Det är ju skitjobbigt med dessa uppgifter. Kanske jag borde ha börjat tidigare.

Bara måste berätta något kul men dock något som aldrig får nämnas för det har jag lovat min stora kille här hemma. Igår hade jag med mig en arbetskompis hem efter jobbet. Hon skulle hänga med oss under fredagsmyset och sen dricka lite vin med mig och snacka skit när barnen gått och lagt sig. P var inte hemma utan med sitt jobb ute och skulle sova borta. Min jobbarkompis är en något, eller mycket, yngre mig. Rätt äckelmagad och utan någon direkt längtan efter barn, tycker mycket med barn verkar jobbigt. Strax innan vi hämtade upp mina konstaterade vi eller jag att hon fortfarande är såpass ung så hon behöver ju inte besluta det nu om hon ska ha barn eller inte. Nu till det kul. Först hämtade vi den store och sen del lilla. När vi lämnade dagis sa den store att han var bajsig och skulle springa i förväg och det gjorde han. Problemet var bara att han var så bajsig att när vi öppnade ytterdörren stod han utanför toalettdörren med byxorna nere, hukande och med en bajshög på hallgolvet...

Hej! Snart har en arbetsvecka tagit slut och man är tillbaka in i jobbvardagen igen. Annars är det inte mycket vanligt. I morgon kommer jag att haft fyra härliga kvällar för mig själv i stan.   Saknar barnen men inte så mycket att det är outhärdligt utan det har varit skönt att gå runt här i lägenheten och pilla. Har slängt mängder av skräp som vi/jag samlat på oss under året. Har städat kök och badrum så kliniskt att det skulle kunna gå att operera i dem. Har slängt ut allt ur klädkammaren och organiserat om. Nu ser det mer ut som en liten väskaffär än något annat. Mina kära väskor har ju varit undanstuvade på ett sätt som gjort att jag knappt vetat vad jag har haft för några och än mindre orkat ta fram dem, men nu blir de mer tillgängliga. Känns ju tråkigt att lägga pengar på något som inte kommer till användning, eller hur. Jag har stannat uppe sent på kvällarna, tänk vad man orkar när inte barnen är hemma och sett på serier och ändå känt mig okey på morgonen.  ...