Hej Älskade Syster!

Vilken dag. Känner mig härligt varm och mjuk. Vaknade isigt och när klockan blivit lite över sju hade jag hunnit med att göra muffins, cakepops och chokladbollar. Sen väcka kidsen, vinka hejdå till Elton, bråka lite med Svante innan jag bärande och kramande gick med honom till föris. Hämta upp det jag beställt till Svante i presen och slog in dem innan jag tog en frukost.  Därefter ett annat tempo. Till Hagabadet, skaffa medlemskap och tog därefter ett hot vinyasapass följt av ett hot yinyogapass. Så skönt att vara i värmen. Sen en dusch följt av vila under filt i en vaggande fåtölj. Nu sitter ja i ett relaxrum, dricker varmt citron och ingefära vatten medan jag väntar på att träffa hälsocoachen. Ska bli spännande att se vad det innebär. Känns som att det här är det bästa jag gjort. Första gången jag inte fryser på en månad. Tror jag ska flytta in här och stanna till i maj. Synd bara att barnen inte kan komma och hälsa på.  Efter att jag lämnat här idag ska jag plocka upp barnen för en

jag dök från flotten. Min språkbegåvade konstnär. 

Nöjd med hur jag startade gårdagen då jag gick upp (vakan av mig själv) kvart över fem på morgonen och körde yoga hade jag som intension att göra samma idag. Så jag gick och la mig klockan nio somnade rätt omgående och ställde klockan på kvart över fem. Gick inte lika bra idag kan jag väl säga. Istället kom jag upp klockan sex, en kvart senare än vanligt, och det där lugnet på morgonen jag njutit av så igår blev i stället den vanliga stressen. Cyklade till jobbet och insåg att jag verkligen måste ha en cykellampa nu. Det är mörkt. Var faktiskt nere igår och letade efter mina cykelsaker utan att hitta dem i går kväll men det blir till att köpa ny. Så mörkt är det nu. Väl på jobbet skulle jag hoppa in i duschen, då låg personal fortfarande och sov (så att jag inte kommer in) så jag gick till duschen i intaget. Den fungerade inte, kom endast några droppar så det blev en handfatsdusch. Så började min dag. Men det är sol och blå himmel. Jag kommer att gå halv tre och det känns fakti

Jag har varit helt under isen sedan Stockholmsbesöket förra tisdagen. Sömnbrist i kvadrat som hängt med. Min igår gick jag och la mig tidigt och idag känner jag mig som, om inte en annan människa, så i vart fall en gladare människa. Det underlättade ju också att barnen är så pass stora att de var ute och lekte ända fram till läggning igår. I söndags var jag på Judo med Elton, det var så kul. Han har så mycket energi att det är galet. Han står verkligen inte still en sekund. När de ska stå på led, står han och hoppar. Han dansar runt och ibland gör han liksom lyckoskrik. Alla andra barn står på raka och fina led. Men han gör det inte på något dumt sätt utan bara gulligt och snällt. Trots att jag mår bättre har jag börjat tänka i tankar att det kanske är dags för mig att lämna SiS, kanske har jag varit här för länge, kanske har jag blivit bitter över de förändringar som inte hänt. Och kanske beror det bara på en trött och höst depp och att jag kommer tänka annorlunda om några v

Måndag och det känns som helgen varit minst en dag för kort. Vi har haft fullt upp och det är kul men det där med vila och återhämtning skulle varit skönt. Men jag har varit och kollat min syn och fått med mig glasögon hem. Vi har varit på Liseberg. Vi har varit på kalas, lämnat in cykeln på service och varit på judo. Säkert något annat också som jag glömt av redan. Något annat som kanske kan klassa in som återhämtning ändå är att vi tittade på Lara Croft i lördags och partiledarutfrågningen med Jimmy Åkesson i går. Här har också varit fullt upp men nu snor jag till mig några minuter innan jag kör igång med nästa sak.