Hej Älskade Syster!

Vadå dagis och sjuka barn. Förra veckan, först veckan då både jag och P jobbade var Elton hemma två dagar för allmän nedsatthet och på gränsen till feber. Denna vecka, andra veckan vi bägge arbetar. Sms från förskolan om att Svante är lös i magen och att det går magsjuka på förskolan. När farmor sedan hämtar får vi veta att ytterligare fyra barn på avdelningen blivit hemskickade. Om nu vabben med Elton var lite go är Svantes sjukdom (om det nu är någon) bara förjävlig. Syster yster och lillungen är här. Dem vill jag såklart träffa så mycket det bara går. Vi skulle till landet. Det är fantastiskt kanonväder och man vill bara bada och ha det gått. Kusin och familj skulle hängt med oss. Men nu, nu får man liksom se vad som kommer hända. Hoppas, hoppas det bara är falskt alarm.

Mat är ju inte riktigt min grej och speciellt inte jobblunch. Hade som intention när jag började mitt nya arbeta att ta med middagsrester eller kanske någon smörgås för att äta under lunchen. Så har det inte blivit utan jag har åkt iväg och köpt lite bröd, yoghurt, smoothies och liknande. Sen förra veckan kom jag på, vad jag tyckte var, en bra grej. Jag köpte på mig lite måltidsbars som jag kunde ta istället för att åka iväg och handla varje dag. Det jag på något sätt hade förträngt var att jag verkligen inte tål dem. Jag får magknip, magen mullrar, rör sig och låter hela tiden samt rikligt med gaser. Trots ovanstående besvär har jag intagit mina bars dagligen tills igår då det sket sig på riktigt. Under lunch promenaden fick jag hoppa in i skogen och göra ifrån mig. Tur att jag har barn och alltid rikligt med näsdukar på mig annars vet jag inte hur det hade slutat. Så nu får jag åka iväg och handla igen om inte du kommer på något som är smidigt att köpa på sig och ha på jobbet.

Hade en härlig eftermiddag igår. Lämnade jobbet lite tidigare för att gå till tandläkaren. Var så upptagen tankemässigt av att min fantastiska tandläkare ska sluta att jag helt glömde bort att oro mig över min tandstatus. Den var som tur var bra och jag fick beröm för hur fint jag borstade mina tänder. Inte konstigt att jag älskar honom. Sen berättade han lite om en kollega han träffat från USA och hur de diskuterat hur tandblekningen såg ut i USA, att det såg helt onaturligt ut och att de byggde upp tänderna på sidorna för att inte få något mellanrum mellan tänder och mungiporna vid leende. Och jag berätta att jag tänkt på det i våras och att jag för säkert 10 år sedan beställde hem medel jag aldrig vågade prova. Sen berätta Åka hur de gick till hos dem och helt plötsligt hade jag beställt en tandskena som jag ska hämta på onsdag där jag ska lägga i medel som gör att tänderna bleks lite. Får se om jag vågar denna gång. Tror mycket beror på min separationsångest och nu får jag träffa

När jag kom tillbaka till jobbet förra måndagen frågade jag J (han som också gör utredningar och tog över min när jag gick på semester) hur det hade gått med utredningen och om han lyckats utläsa vad jag gjort.   Då sa han att han hade förväntat sig att jag skulle ha gjort mer än vad jag hade gjort eller om jag hade gjort så pass långt som han förväntat sig var den riktigt kass. Samt att han fick göra hur mycket som helst på den.   Det var ju som ett slag i magen men sen prata vi och då verkade det som att han trodde att jag skulle varit färdig med mina delar hur han nu kunde tänka så med tre veckor kvar av utredningen. Men vi enades väl lite om att det var missförstånd mellan oss, även om jag tycker att jag var övertydlig med vad jag gjort och vad han skulle göra efter jag gått på semester.   Givetvis sätter jag mig och läser igenom den utredning som lämnats över och ser att det knappt är ändrat något i bedömningen på mina utlåtanden, trots att saker tillkommit (som sig b

Fredag. Härligt med veckor igen. Faktiskt. Härligt när helgen återigen blir något man längtar efter och ser fram emot. Älskar semester men lördag hela veckan gör också något med en. Man (läs jag) äter ännu mer skit än vanligt och det är ju inte så positivt. Nu däremot har jag återgått till mitt normala ät beteende och det känns i kroppen på ett bra sätt. Det är också skönt att komma hemifrån och inta bara kleta med familjen hur härligt det nu än är. Det ska tydligen bli en toppenhelg också med strålande sol. Så jag ser ju fram emot att vara ute, få sol på sig och samla lite D-vitamin. Elton ska på kalas och det ser han fram emot. I går VABade jag för första gången i mitt liv. Alla brukar ju gnälla över hur jobbigt det är att VABBA men jag kan säga att jag njöt. Det var skönt att vara hemma och framför allt var det kul att hänga med Elton. En annan bra sak igår var mötet med förskolan gällande Eltons mat. Det var inga problem alls att ordna så att han fick något varje dag som han

Har ju glömt att berätta att dietisten ringde mig i måndags. Inte den vi gått till innan, för hon är sjukskriven igen, utan en ny. Hon verkade fantastiskt bra, kändes rätt redan i telefonen. Det var inga problem för henne att prata med vår förskola om det var det som behövdes och ville vi ha ett intyg skrev hon det för 150 kronor. Hon föreslog också att vi skulle börja med lekövningar för att få in mer mat i munnen på Elton där det skulle vara lustfyllt och med belöningar. Önskar vi hade haft henne i stället. Ska se om vi får byta.

Tillbaka på jobbet igen efter fem härliga veckors semester. Det känns som otroligt länge sedan jag lämnade jobbet och gick på ledighet och på samma sätt som fem veckor ligger framför en som en evighet, går det så otroligt fort. För att sammanfatta sommaren lite kort kan jag säga att det varit bra men kall. Vi har trots allt hunnit med en hel del. Vi har varit på Öland, hängt med P´s bror och dennes familj, fixat hela baksidan på ladugården i Frillesås. Nu är panelen bytt och målad och portar är gjorda. Vi har också varit några gånger på stranden, cyklat med nya cykelkärran, träffat en ny vän till Elton, varit på Ronneby, Liseberg, hängt på olika lekplatser och cyklat. Utöver det fixat mat fem gånger om dagen och förhindrat 8 konflikter i timmen under ungarnas vakna tid (hörde att det var det genomsnittliga talet för syskonkonflikter), plus en hel del som jag säkert har glömt. Hade sett fram emot dagen då det skulle vara APT så jag skulle ha att göra, men tji fick jag för det

Det var verkligen tur att jag tog ett dygn hemma för av en slump såg jag att det var möte på dagis för Svante idag. Stackars försummade andrabarn inte ens sådant viktigt kommer vi ihåg.  I alla fall tillbaka på landet, åter i familjens värmande närhet. Hann kramas lite innan de somnade.  I morgon är det P som lämnar för ett dygn på egen hand och jag som roddar skutan.  BTW mamma såg på tv idag att vanliga syskon hamnar i konflikt 8 ggr per timme. Så du kan tänka att jag kommer ha att göra. 

Igår åkte jag hem till stan med mamma vid halv två och lämnade familjen på landet.  Jag har haft det så skönt.  Jag har målat en vägg som var otroligt skitig. Jag har duschat, varit ute och tagit en öl. Jag har läst, badat, ryckt håret på benen och målat naglarn på tår och fingrar. Jag har sovit som en prinsessa gått upp och köpt härlig frukost. Jag har plockat lite här hemma och varit och klippt mig.  Om en stund ska jag träffa Sammi och sen ska jag hem till min familj som jag har hunnit sakna.  Älskar tiden för mig själv för den får mig att älska ungarna ännu mer. 

En utläst och en påbörjad. Plus Gottåsa att äta. Härligt!