Hej Älskade Syster!

Mitt liv och mitt föräldraskap har kommit in i en ny fas och jag har liksom svårt att vänja mig, att hinna med. Helt plötsligt är killarna ute på gården och leker när jag kommer hem, eller om jag hämtar slänger de i sig middagen för att komma ut och leka.  Sen är de ute fram till en halv timme innan läggning då de kommer in, äter kvällsmat, borstar tänder och sen bums i säng. Det är naturligtvis underbart men känns också tomt och konstigt. Hur ska den här tiden användas. Det blir ju någon/några timmar som tidigare fyllts med att underhålla och förhindra bråk som nu kan användas till annat.

Hemma efter två dagar med teambildning i ledningsgruppen. Det har varit bra. Jag har lärt mig en del om mig själv, en del om de andra i gruppen och det i sig skapar en otrolig trygghet. Att vara ny i ett sammanhang kan ju annars få mig att tystna lite. Men när jag blir tryggare och inte lika rädd för att göra/säga fel (den där skammen) blir ju allt så mycket bättre. Nu känner jag mig så inne på chefskap och ledarskap. Det är så kul och häftigt. Jag vill lära mig massor och bli den bästa ledare och chef jag kan bli. Kände för att köpa massor av böcker i detta intressanta ämne, men det var svindyrt så då gick jag vidare till biblioteket men det hade tyvärr inte öppet. Så nu sitter jag här med min nyfikenhet inför detta nya ämne men utan något att kunna förkovra mig vidare.

Vad tycker du?

Idag är det brottning och jag följde inte med. Första gången jag missar. Hade tänkt att använda tiden till egen träning men det verkar som om jag njuter för mycket av ensamheten för att kunna slösa bort den på att gå iväg. Blir nog så att jag går iväg och tränar senare i stället. Efter det att jag lagt barnen och det är alldeles för mycket folk (dvs. Per) i lägenheten.

Det kanske inte alltid syns men jag tycker att kläder och mode är kul och jag tycker om att vara "fin". I alla fall efter mitt tycke. Det jag tar på mig brukar i vart fall vara något genomtänkt, antingen innan jag somnar på kvällen eller på morgonen innan jag går upp. Jag brukar också få en hel del, eller i alla fall några, kommentarer om min stil och mina kläder. Nu när jag har börjat nytt jobb (eller ny gammalt för den delen) för ett tag sedan, har så gott som alla av kvinnligt kön kommenterar min stil och mina kläder. Vilket självklart är kul. För det är ju roligt att folk uppmärksammar sådant man själv lägger, i alla fall lite, tid och tanke på. Men, i dag efter en positiv kommentar av en kollega kom jag på att det förpliktigar också och då kändes det otroligt jobbigt. Hur sjukt är det, att något jag själv tycker är roligt helt plötsligt känns jobbigt? Speciellt med tanke på att det inte är något jättejobb jag lägger ner och inte heller skulle någon bry sig om jag inte

Egentligen ingen tid men är ju ändå tvungen att berätta, eller kanske inte tvungen men vill berätta. I går kom frågan från Elton -Jag skulle vilja ha ett barn till. -Okey, du vill ha ett litet syskon, svarade jag -Ja, hur får man det och hur går det till? Jag tog mig an den enklare frågan gällande att det inte alltid är så lätt att få ett syskon och sen hände något som gjorde att jag inte hade möjlighet att svara men jag förstår ju att det där jag sagt innan om de intensiva kramarna mellan en mamma och pappa som ibland gör att det blir ett barn inte riktigt räcker till längre. Väldigt skumt att han vill ha ett syskon måste jag säga, det är ju inte så att han är så barnkär. Undrar hur han tänker där.

Mycket märkligt ser att mina inlägg hamnar som om de gjordes igår men det är fel. Skitsamma. Kom precis utifrån. Några få droppar regn på gatan och den där doften du vet, doften av sommarregn. Så underbart. Det är, kanske inte sommar, men vår.

Sandra, Sandra! Vad gör man på en söndagsmorgon? Jo, man kan skriva flera inlägg och se på Harry Potter med sin son. (sjunges givetvis till Mare, Mare.) Har beredskap hela helgen, så den är ju delvis förstörd men har ända haft vissa positiva inslag. Du ska få höra lite av vad den innehållit. I fredags blev jag kvar på jobbet fram till det att klockan hade passerat nio. Hade så mycket att göra som jag inte hunnit i veckan så jag körde på. Sen hade vi en tjej på sjukhuset fram till mitt i natten så det var lite att rodda gällande det när jag kommit hem. Blä! Tråkigt eftersom hon skadar sig själv för att komma till sjukhuset. I går var det en personal som gick hem för att hen var så trött. Irriterande och jag lyckades inte få in någon annan så de fick gå en kort. I går kväll ringde hon som ringde natt och sa att hon inte mår bra, psykiskt, bara för att förvarna. Gulligt av henne. Vi la upp lite taktik och så jobbade hon ändå. Nu får vi se vad dagen innehåller. Hoppas inte någ

Här nedan i mitten ser du en exfolierande bha kräm. Har använt den en vecka ungefär och jag måste säga att den är superbra. Märker resultat med en gång. Jag är ju något yttorr och denna får liksom bort lite döda hudceller och låter en lite fräschare hud komma fram. Jag använder den endast på natten. Tar lite vätska i handen och badar på. Kan verkligen rekommendera. Här nedan är ett micellärt vatten som jag köpte häromdagen. Har fått bra rekommendationer men själv kan jag inte säga att jag märkt någon skillnad ännu. Det micellära vattnet tar man på en bomullspad och torkar försiktigt av ansiktet. Det ska fungera som en magnet som drar upp smuts från huden och ut ur porerna. Det jag kan se är att padsen blir smutsig trots att jag genomfört sedvanliga rengöringsrutiner innan. Sammantaget tycker jag ändå att min hud har blivit bättre sedan jag påbörjade mitt hud år. Det kanske inte är en förändring som är tydlig för andra men jag tycker mig se att porerna är mindre och att de hål

Så underbart. På väg till jobbet utan jacka. Älskart! Älskar MIN månad. Har fått fyra veckors gratis spårvagnsåkning så jag ställer bilen. I varje fall idag. Tid. Gessles nya högt i öronen gör inte direkt vår/sommarkänslorna mindre.