En konstig känsla

Ännu en fantastisk dag. Strålande sol, klarblå himmel och bara så underbart.
Efter en vilodag för rumpan äntrade jag cykeln idag igen. Körde en annan väg idag och en kan väl säga att det gick så jädrans mycket bättre och snabbare idag. På appen var den uträknade tiden 49 minuter och jag körde på närmare 40 så jag var nöjd med cyklingen. Kan säga att jag var lite orolig över hur dåligt det var gången innan. Nu kan jag inte förstå hur jag har kunnat låta bli att cykla på så länge och känner mig helt deppig över att jag inte kan cykla i morgon då vi ska ut och fira av ett par stycken direkt efteråt. Hade jag kunnat med skulle jag hoppat över att gå ut men det kan jag ju inte, buuu.

Vi lät dagen fortsätta på ett härligt sätt med att gå till Linnéterassen och äta middag. Sol, god mat (efterrätt till barnen) och en öl på det. Alltså livet med sol är livet.

Hemma la jag två trötta barn och sen gick jag in i till storkillens rum för att köra yoga. Han och lillkillen sover ju i min säng. Eftersom det är så varmt kan man säga att jag utövade någon form av nakenyoga, fast med underbyxor på. Helt plötsligt får jag en konstig känsla och vänder mig om och precis utanför fönster, två våningar upp, sitter en man i en lift. Mannen körde iväg kort därpå men jag kom verkligen av mig och avslutade passat. Inte för att sannolikheten är stor att det kommer hända igen men tror jag kanske ändå kommer att ha lite mer kläder på mig fortsättningsvis. Kan ju bara fundera över vad han tänkte när han såg min rumpa sticka rakt upp i vädret när jag kört mina framåtfällningar och i hundens position.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagis, lek och tillbaka till landet

Blev visst ett gnäll inlägg