Ytterliggare ett gnäll inlägg.
Behövs ej läsas bara skrivas för att få ur mig allt.
Tack gode gud för paddan och all skit det finns på youtube. Elton gillar det och jag gillar de minuterna för mig själv det innebär.
Just nu känns allt tungt. Jag är tung,mår illa, mina fötter svullna, varje steg eller rörelse känns i blygdbenen. Att vända mig om i sängen kräver planeringen för att minska smärtan. Om jag hade varit själv hade jag lätt liggat i sängen 24/7 med lite inslag av att ligga i badet då givetvis. I stället ska jag gå omkring, fixa hemma, lyfta Elton.
Man, eller jag gör säkert hundratals lyft per dag. Det ska upp och ur stolar, kläder ska på och av för att komma åt pottan eller för att komma ut. Han ska upp från sängen och det är åtskilliga gånger det lyfts varje dag och varje gång är en pina.
45 dagar kvar och det känns som en evighet. Kan inte fatta hur jag kunde vara så korkad att gå igenom detta en gång till. Men jag tror nog att denna gång är värre, för jag hade inte samma foglossning förra gången.
Idag ska vi åka ner till landet men det ända jag skulle vilja göra skulle vara att ligga i sängen och läsa en bok eller något sådant. Känns som det aldrig finns någon tid för att vila, för att bara finnas och vara.
Tack gode gud för paddan och all skit det finns på youtube. Elton gillar det och jag gillar de minuterna för mig själv det innebär.
Just nu känns allt tungt. Jag är tung,mår illa, mina fötter svullna, varje steg eller rörelse känns i blygdbenen. Att vända mig om i sängen kräver planeringen för att minska smärtan. Om jag hade varit själv hade jag lätt liggat i sängen 24/7 med lite inslag av att ligga i badet då givetvis. I stället ska jag gå omkring, fixa hemma, lyfta Elton.
Man, eller jag gör säkert hundratals lyft per dag. Det ska upp och ur stolar, kläder ska på och av för att komma åt pottan eller för att komma ut. Han ska upp från sängen och det är åtskilliga gånger det lyfts varje dag och varje gång är en pina.
45 dagar kvar och det känns som en evighet. Kan inte fatta hur jag kunde vara så korkad att gå igenom detta en gång till. Men jag tror nog att denna gång är värre, för jag hade inte samma foglossning förra gången.
Idag ska vi åka ner till landet men det ända jag skulle vilja göra skulle vara att ligga i sängen och läsa en bok eller något sådant. Känns som det aldrig finns någon tid för att vila, för att bara finnas och vara.
Stackare.. Jag hade ju några kassa dagar då jag hade ont av foglossning, och det var ett helvete.. och som du skriver så känns allt så jobbigt som att vända sig om i sängen. Kan du prata med någon om det kanske finns någon som använder tejpning i Sverige? Kanske hjälper bättre än gördel? Skickar dig en stor kram, tänker på dig
SvaraRadera