Rädslor

Det jobbiga med att ha barn är att jag alltid är orolig att det ska hända någon. I förrgår blev han getingstucken när vi var och badade och det gjorde sååå ont på den lilla korven. Jag blev livrädd att han skulle få en allergisk reaktion och dö. I morse vaknade han, tog sig för örat och skrek då var jag övertygad om att han fått värsta öroninflammationen. När vi var uppe hos hans farmor i Hälleviksstrand lämnade jag och P honom i farmors omvårdnad i några timmar och åkte till Göksäter då var jag livrädd att vi skulle hamna i en bilolycka och dö och att Elton aldrig skulle få lära känna sina föräldrar och att han inte skulle minnas något av oss. För några veckor sedan när jag åkte ner till landet efter att jobbat svängde en ambulans med blåljus och sirener också ner vid avfarten till Frillesås och den korta stund det tog innan jag kom hem trodde jag att det först hänt något med Elton och att det var dit ambulansen var på väg eller med pappa.

Jag måste sluta tänka så hemsk, för det är skitjobbigt. Men skulle något hända med honom vet jag inte hur jag skulle överleva.