Jämställt?
När jag och P flyttade ihop pratade vi om hur vi skulle dela upp saker och ting i hemmet för att inte en skulle göra mer än den andra. P hade hand om mat och tvätt och jag om allt annat. Och då menar jag ALLT.
Men allt eftersom tiden gått, vi flyttat och fått tvättmaskin hemma, så har min känsla varit att jag gjort nästan allt utan att just tillaga maten som vi äter, vad gäller hushållssysslor. Och jag kan säga att den har gått ifrån att vara välplanerad till att inte planeras alls, utan mer som, vad har vi hemma. Och då kan jag säga att det inte är så att han kommer hem varje dag och lagar mat utan det kanske är tre till fyra gånger i veckan. Och det har inte alls sällan varit halvfabrikat, utan det är mer regel än undantag.
Om vi har pratat om att göra någon, är det aldrig han som tar initiativ till att vi gör den saken. Flera gånger har jag bett honom göra något när jag jobbar och det händer nästan aldrig.
Det här har jag tagit upp med honom många gånger men han tycker själv att vi är jämställda och att vi delar på hushållssysslorna är hemma. Och det värsta är att han säkert tycker det.
I måndags började jag skriva upp i ett block var jag gör hemma under en dag så att han skulle se vad jag gör och fundera över vad han själv gör. Han tyckte jag var löjlig och när jag på nytt pratade med honom igår hävda han fortfarande att vi gjorde lika mycket. Så jag sa att det kanske han gör men att det inte är så jag upplevde det och bad honom också skriva upp vad han gjorde. Så det började han göra idag. Jättebra, men han fortsatte att förlöjliga mig genom att t ex skriva upp att han skruvat loss en lampa när jag bad honom om det, eller att öppna dricksflaskan som inte jag fick upp. Så jag uppmärksamma det och undrade om det var ett skämt för honom att jag upplever det som om jag gör mer än honom och fråga om han inte kunde ta det på allvar eftersom jag inte har lust att leva i ett förhållande där jag känner det som om jag gör huvuddelen av allt tråkigt hemma.
Inte mer med det men sedan torkade han av skansluckorna som jag bett honom om två gånger och själv gjort en gång emellan samt att han tog ut sina tidningar som växte upp på väggen i tidningsstället.
Tråkigt att saker inte kan hända utifrån ett samtal utan att det måste dras till sin spets innan något händer. Och jag hoppas verkligen att det händer nu och att det inte bara var för idag. Det allra bästa skulle ju vara om det verkligen visade sig att vi gör lika mycket här hemma och att det bara är min känsla som är fel.
Måste tillägga att förutom just på den här (stora) punkten är P super. Men tyvärr gör den att det andra inte ses på så rättvist som det borde.
Mvh Bitterfittan
Men allt eftersom tiden gått, vi flyttat och fått tvättmaskin hemma, så har min känsla varit att jag gjort nästan allt utan att just tillaga maten som vi äter, vad gäller hushållssysslor. Och jag kan säga att den har gått ifrån att vara välplanerad till att inte planeras alls, utan mer som, vad har vi hemma. Och då kan jag säga att det inte är så att han kommer hem varje dag och lagar mat utan det kanske är tre till fyra gånger i veckan. Och det har inte alls sällan varit halvfabrikat, utan det är mer regel än undantag.
Om vi har pratat om att göra någon, är det aldrig han som tar initiativ till att vi gör den saken. Flera gånger har jag bett honom göra något när jag jobbar och det händer nästan aldrig.
Det här har jag tagit upp med honom många gånger men han tycker själv att vi är jämställda och att vi delar på hushållssysslorna är hemma. Och det värsta är att han säkert tycker det.
I måndags började jag skriva upp i ett block var jag gör hemma under en dag så att han skulle se vad jag gör och fundera över vad han själv gör. Han tyckte jag var löjlig och när jag på nytt pratade med honom igår hävda han fortfarande att vi gjorde lika mycket. Så jag sa att det kanske han gör men att det inte är så jag upplevde det och bad honom också skriva upp vad han gjorde. Så det började han göra idag. Jättebra, men han fortsatte att förlöjliga mig genom att t ex skriva upp att han skruvat loss en lampa när jag bad honom om det, eller att öppna dricksflaskan som inte jag fick upp. Så jag uppmärksamma det och undrade om det var ett skämt för honom att jag upplever det som om jag gör mer än honom och fråga om han inte kunde ta det på allvar eftersom jag inte har lust att leva i ett förhållande där jag känner det som om jag gör huvuddelen av allt tråkigt hemma.
Inte mer med det men sedan torkade han av skansluckorna som jag bett honom om två gånger och själv gjort en gång emellan samt att han tog ut sina tidningar som växte upp på väggen i tidningsstället.
Tråkigt att saker inte kan hända utifrån ett samtal utan att det måste dras till sin spets innan något händer. Och jag hoppas verkligen att det händer nu och att det inte bara var för idag. Det allra bästa skulle ju vara om det verkligen visade sig att vi gör lika mycket här hemma och att det bara är min känsla som är fel.
Måste tillägga att förutom just på den här (stora) punkten är P super. Men tyvärr gör den att det andra inte ses på så rättvist som det borde.
Mvh Bitterfittan
Kommentarer
Skicka en kommentar