Finaste Elton

På något sätt så är det som att jag (hur det nu är möjligt) älskar Elton ännu mer sedan Svante kom. Var bara tvungen att skriva det.

Han är så spännande nu när han kan dela med sig av sina tankar, funderingar och hans sätt att se på världen. Igår ösregnade det här hos oss. Så det sa han till mig, att mamma det ösregnar ute. Sen frågade han var regnet kom från och jag berätta så enkelt jag kunde och sa att när de blir tillräckligt stora och tunga kommer regnet ner. Det var han helt med på och så fråga han om man kunde gå på molnen. Men det kan man ju inte. Men då tyckte han att kanske pappa kan för pappa är ju större.

Sen är han värsta mammagosen igen. Han var ju rätt pappig innan Svante kom och precis i början men nu är det som vanligt igen. Han vill ju gärna att det är vi två som går och lägger oss och så ska vi ligga tätt, tättintill och det är så mysigt. Hans ansikte mot mitt och hans andedräkt mot min kind. Finns nog inget bättre.

Men samtidigt en sorg. Han blir större och hur länge kommer han vilja ligga så nära. Jag tar alla läggningar och passar på så länge jag får.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Dagis, lek och tillbaka till landet

Blev visst ett gnäll inlägg