Hej Älskade Syster!

Och jag vakna 03:43. Låg och lyssna efter när barnen skulle vakna. Mysa med dem. Spela spel, lekte med Sand i barnrummet och städa, städa, städa och känner hatet komma över mig. Hatat mot han som jobbar mindre, har haft semester och ändå inte kan ta och göra ett ryck för att det ska vara fint här hemma. Hatet mot idioten som fyller upp åtevinniningen så att det inte går att stänga men tömmer den inte. Hatet mot honom som inte städar ur skåpet där sopporna är. Hatet är i mig. Hatet!

Hemma sjuk men på det sätt att jag känner mig rastlös när jag ligger i sängen men ändå så sjuk att jag inte orkar ta för mig något. Blä!

Vissa dagar tycker jag att P är helt okey, kanske inte perfekt men ändå bra. Andra dagar, alltså hatet kokar i mig bara jag tänker på honom. Det räcker att han andas för att jag skulle suttit resten i mitt liv i fängelse ifall vi på samma sätt som i USA hade haft vapen hemma. Idag är den dag för det sistnämnda, alltså hatet som kokar i mig, som knappt kan få mig att hålla ihop. Kan tänka mig att det har med den här sjukdomen som varit i en vecka, all missad träning och en huvudvärk som får mig att knappt kunna se som eldar på hatet. Spelar ingen roll vad det beror på, förstår inte hur jag ska klara av att sitta i bilen med den jävla livsstöraren för att sen vara med hans helt ointressanta familj.

Läser på Facebook att George Mikael dött. Tre stora stjärnor som försvunnit under året som gått, tre musiker som berört och satt avtryck i livet. Bowie som var bland den första egna musiken jag införskaffade vid sju års ålder, George Mikael, den vackra man som rörde på sina höfter under en konsert så hormonerna började svalla och gjorde homosexualitet mer verkligen samt Prince musik som var soundtrack till min tonårstid. Senast i går spelades George Mikaels Last Christmas här hemma. Får mig än mer att känna att livet är förgängligt och att det gäller att grabba tag i det man kan och fylla det så mycket det bara går.

Lyckliga barn som fått julklappar av Tomten i strumporna, varit ute och lekt, badat och busat och snart ska vi bara göra i ordning det sista innan vi beger oss iväg för det riktiga julaftonfirandet.

Tänk vad snö det hade kommit om det varit lite kallt för det verkligen öser ner. Tänk att ni varit här i två dygn och vi har inte ens setts ännu. Löjligt! Tänk att nästa år kommer vi ha en plastgran och fungerande adventsstakar. Tänk att P kom hem med en gran som hade fyra stammar och trodde den skulle gå att balansera upp. Tänk att det gjorde den inte. Tänk att den föll i golvet med kul lampor och allt. Tänk att jag köpt en kanonjulklapp till mig själv och vet inte om jag kan med att visa det för någon. Tänk att jag och Per inte har några julklappar till varandra för att han inte löst det. Han hade visst glömt att det låg på honom. Tänk att Per inte får något av mig i julklapp då. Tänk att jag sitter i min ensamhet och dricker champagne och firar att jag börjar mitt nya jobb om lite drygt en månad. Tänk att det känns lite sorgligt, har verkligen kommit att gilla mina arbetskamrater vilka jag till en början tyckte var riktiga tråk- och skrytmånsar. Tänk att jag kanske får ta

Vaknat upp med allergichock (hej prickekorv) Varit på apoteket och hämtat ut medicin ( och slängt i mig på studs) Fått hostmedicin utskrivet av läkaren på jobbet och tillsagd att ge barnen lite på kvällen så att de sover gott. Inga problem alls bara för att de är små. Jobbat som en galning Lämnat tillbaka låneböcker Sagt upp mig Känt mig lite ledsen över att jag sagt upp mig efter fina ord från goa kollegor Gått för att köpa en julklapp och kommit hem utan eftersom den inte fanns kvar (bajskorv) Köpt olika saker på Röda korset (hemligt) Gjort mozartkulor (och skällt på P när han stoppade en i munnen) Sagt till P att han är min hjälte (efter att han hängt hela dagen med kiddosarna) Bränt kola (luktar nu bränt i hela lägenheten. Bajskorv! Tur i alla fall att det inte luktade bränd bajskorv) Har säkert glömt en del både att skriva och göra men visst hinner man ändå med en hel del på en dag.

I den fantastiska boken jag läste häromnatten, "Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson" sattes det ord på något jag tänkt på en del och pratat om ibland. Mäns ointresse av andra personer. I en situation där huvudpersonen i romanen sitter med kärleken i hennes liv är det endast hon som ställer frågor och på ett smidigt sätt följer upp det han säger medan hennes inlägg i samtalet lämnas okommenterade i stumhet och hon skriver så här. "Ingen av dem var riktigt intresserade av henne men båda var intresserade av honom". Och som du vet har ju jag och P problem i vår kommunikation så i helgen har jag räknat antalet frågor han ställt mig. TVÅ! Och vad de då handlade om var att när jag hämtat nya sängkläder frågade han om jag hämtat till honom också och andra tillfället var när jag frågade honom hur han tänkt gällande inköp av julklappar och han då frågade hur jag hade tänkt. Skrämmande. Vet inte ens om jag kan berätta det här för honom för då kommer han känna sig

Konstigt det här. Dagen idag känns som den har varit hur lång som helst, alltså såååååå lång. Samtidigt är jag helt förundrad över att helgen snart är slut då det känns som om jag har missat en dag. Hade lätt gissat på lördag. Eller det här. De där två godingarna till ungar i bilden ovanför. Så gulliga och helt fantastiska men emellanåt så hemska och jobbiga att det inte ens går att beskriva.

Varje gång jag sprutar/sprayar på mig min nya hudkräm slängs jag tillbaka i tiden. Lukten som jag bara älskar påminner mig om ett bodybutter jag hade från Bodyshop och den killen jag träffade under samma period. Kan säga att det är angenäma minnen.

Igår kom jag hem efter jobbet och det var ingen hemma. Det händer nästan aldrig. Det var så ljuvligt skönt att separation kändes som en bra idé bara för att få njuta lite av tomheten. 

Efter några dagar hos syster i Tyskland är jag hemma igen. Längtar redan till julen då vi får ses igen. 

Yes!!! När jag vaknat tittar på klockan och den är varken fyra eller fem utan halv sju. Underbart!

Kom på något så otroligt smart i natt men det är ingen som tycker att jag ska utveckla min idé. De förstår helt enkelt inte hur genialiskt det är. Visst blir du nyfiken och nu ska du få höra om "Äckelfisomvandlaren". I stora drag sätter man in någon typ av luktomvandlare i ändtarmen som tar bort den äckliga lukten och gör att det i stället kommer ut något som luktar mycket bättre. Det skulle också kunna vara någon typ av kalsong (för det är väl mest män som fiser äckliga fisar som filtrerar och gör om lukten. Alltså om någon har lust att utveckla idén så är ni välkomna.

Och så var vi där igen. En av veckans bästa dagar. Idag kommer jag dock att frångå rutinerna med tacos, godis och film, så kallat fredagsmys, och i stället bege mig på en liten afterwork i Malins butik ag/au för att därefter äta, dricka vin och sällskapa med Edina.

Har precis tryckt på sändknappen för att få iväg den ena av de tjänster jag haft för avsikt att söka och efter ett samtal med avdelningsföreståndaren på den aktuella avdelningen kändes det faktiskt som att det verkligen är där jag skulle vilja fortsätta mitt arbete. Hon talade med stort engagemang om tjänsten, avdelningen, personalen och de ungdomar som vårdas där på ett sätt som fick en att känna hon gjorde det som stod i hennes makt för att göra det så bra som möjligt för samtliga. Finns också en lockelse i att arbeta med den ungdomsgruppen som är äldre, mellan 17-20 (oftast), som har fått vården i ”straff” genom LSU och som faktiskt i en undersökning har ett IQ som ligger 10 enheter över de som vårdas enligt LVU. Just nu är det enda som talar för BB att jag slipper ha bilen.

Bra och jobbig dag. Fick sova ut till nio innan P kom in och väckte mig det var otroligt härligt. Sen gick vi bara runt och skrotade fram till tolv då jag och Elton stack iväg för att gå på musikteater tillsammans med hans vän och dennes pappa. Efter det släppte jag i väg Elton med dem och hämtade upp honom ett par timmar senare. Så lugnt och skönt men därefter bröt helvetet ut. Elton han knappt komma innanför dörren innan har började ge sig på Svante och så fortsatte det hela kvällen. Så fort jag inte gjorde något med honom gick han på och slog Svante och vid tre tillfällen tog han runt Svantes hals. Jag blir helt vansinnig, uppgiven och trött. Förstår inte hur jag/vi ska få det här att sluta när det är så. Helt plötsligt känns barnaga inte alls som misshandel utan som en helt förträfflig uppfostringsmetod. Inte så att jag har utövat den ännu men det känns ändå som ett bra alternativ när jag inte vet hur jag ska göra. Blä! Sen efter att jag lagt kidsen och kommer ut sitter P och s

Och på väg hem från jobbet ringde de från tidigare arbetsplatsen och uppmanade mig att söka samt gjorde massa reklam för stället när jag sa att jag blivit ombedd att söka ett annat jobb idag. Go känsla att ha med sig i helgen. Jag är bra, i alla fall tror de det (mohahha). Elton tyckte jag skulle välja det jobbet jag var tvungen att jobba minst på så att jag skulle vara hemma mer. P sa knappt något. Han borde ju verkligen hylla hur duktig jag är även om jag fått rätt mycket bekräftelse som det är. Ska passa på att skryta lite till. Tjänade 400 kronor när jag klippte Svante och inte för att höja mig själv men jag måste säga att det blev bättre än när vi gått till frisören. Så nu var det nog färdig skrytet för idag.

Förra veckan när jag träffade en vän och tidigare arbetskamrat fick jag veta att en tjänst där troligtvis skulle bli ledig och uppmanad att i sådana fall söka den. Tänkte på det och såg mycket klokt i det men.. nu blev jag inkallad till högsta chefen här och ombedd att söka en liknande tjänst på min nuvarande arbetsplats men på en annan avdelningen. Fördelen med min förra arbetsplats är att jag inte skulle behöva ha bil och alltså kunnat tjäna massor av pengar på det. Nackdelen är att det inte ens är säkert att den kommer ut, det hänger ju på om den som nu har tjänsten slutar. Ytterligare en sak som talar för denna tjänst är att det inom arbetsplatsen inom ett par år troligen kommer att starta upp ytterligare en avdelning med utredningar vilket jag gillar och där kommer de behöva en avdelningsföreståndare Fördelen med min nuvarande arbetsplats är att jag kan tänka mig att den är mer meriterande samt att det finns mer utvecklingsmöjligheter här. Nackdelen är att jag måste ha bilen k

Skandal att jag glömt berätta om min nya serie Scandal.

God Kväll! Dags att säga hej då till helgen men inte för att återgå till vardagen i morgon utan till studiedag på dagis och häng med ungarna. Haft en rätt skön helg. Den började redan i fredags med att vi åkte direkt till Åby simhall efter jobbet. Kom hem sent och barnen var trötta så de somnade på en gång. I lördags sket jag i Mulle och lät P åka själv med ungarna. Faktiskt så börjar jag känna såhär att ska de fortsätta på Mulle får P göra det. Jag tycker inte att det är kul och det är inte så att barnen skriker av glädje. Snarare säger Elton att han inte vill och Svante säger inget alls men kanske att han tycker att det är kul. Skönt att vara hemma i alla fall men efter ett tag började jag fundera på var de tagit vägen. När de väl kom, två timmar efter att det slutat, hade de varit på Stadium också. Det gjorde så klart inget men det där med att kommunicera. Sen var vi på Liseberg på eftermiddagen och kvällen. Elton åkte slänggungan för första gången. Som han längtat efter det

Han är verkligen dum i huvudet.  Ska till Liseberg. Barnen vill ha halloweenkläder på sig. P fråga om vi ska ta med jackorna. Om vi ska ta med jackorna. Hej svinkallt och på väg in i vintern. 

Idag var det dags för utbildningen igen. Barnen fick äta frukost hemma och sen mutade jag dem med pengar för att ta på sig själva, eller rättare sagt de fick möjlighet att tjäna pengar. Gick jättebra😃. Sen stressa vi iväg till dagis pussades och jag jäkta iväg till kursen. När jag kom in var det helt nedsläckt och inte en människa här. Blev lite orolig att jag tagit fel på dag men satte mig ändå och njöt av att bara vara. Så skönt och här kom läraren så det var inte fel. Men en halvtimme att bara vara. Underbart!

Regn, regn och regn. Så har det sett ut i helgen och under det att vattnet strilat har jag: Kommit hem på fredag efter jobbet och ätit mat som Elton varit en stor del i. Han hade rivit ost, hackat gurka och tomat samt hällt upp annans. Så trots att jag inte hade planerat äta pga utgång fick jag stoppa i mig lite. Sen mötte jag upp tre jobbarkompisar åt och tog ett par öl. Ny favorit är helt klart sötpotatis pommesfrites, så gott.  I lördags åkte vi ner till landet och klippte lite träd och bockade av allt på morsans lista. Sen låg vi alla fyra och knödde i vuxensängen vilket fick sömnen att bli något/ mycket lidande.  I dag har vi varit på biblioteket och kört balansgång på blöta stenar i Stättared. Nu ser vi Bamse innan vi ska hem till mamma och äta middag.  Mycket mys och en hel del bråk. 

Skönt att vara uppe tidigt och få höra vad de här snillena pratar om.  Eller inte stoppar in lurarna, sätter på en pod och drar täcket över huvudet. Längta efter sömn. 

Idag är det två veckor sedan jag talade med P om att jag ville separera, jag såg ingen förändring i vår relation och ville inte fortsatt slösa bort mitt enda liv på något som inte fungerar. Det som inte fungerar i min åsikt är att vi inte pratar med varandra och att det alltid är små stökigt hemma. Jag var villig att inte göra några drastiska förändringar innan nu på torsdag då vi varit hos familjebehandlaren. Måste också tillägga att under samtalet, som man kan tycka borde vara rätt viktigt, ringde hans pappa och i stället för att säga att han var upptagen och kunde ringa tillbaka pratade han med sin pappa om absolut inget i minst 20 minuter. Men han har nog ansträngt sig. Det är mycket finare hemma, han har tagit större ansvar när jag var sjuk och när jag i helgen var intill döden trött. I lördags när jag kom hem hade han också köpt vita tulpaner som ju jag älskar, kanske inte ihop med Halloween inredning, men ändå. Däremot pratar vi fortsatt inte, något som kan tyckas än me

Nu ska jag berätta om en märklig situation i fredags. Jag arbetar ju i co-terapi par med en man på 66 år. Han är väldigt annorlunda och lite gränsslös men spännande. I fredags skulle jag äta lunch hos honom. Han har tidigare i livet gått kursen i någon form av handpåläggning för att lösa upp blockeringar och energiflöden (d.v.s. hokuspokus) så när jag kom dit hade han gjort i ordning en massagesbänk med filtar och musik och grejer och frågade om jag ville prova. Så länge jag inte behöver ta av mig några kläder, för det skulle känts konstigt sa jag. Sen låg jag där en stund på bänken omlindad i filtar medan han höll på olika punkter på mitt huvudet. Kände absolut inget mer än att det slösade bort tid. Så antingen är mina blockeringar så starka att inget kändes eller så fungerar det helt enkel inte. Sen åt vi potatissoppa och bröd, pratade en del och så åkte jag tillbaka till jobbet.

Nya färgen. Du behöver inte titta på frisyren den räknas inte. 

Tidigare i kväll såg jag en bild på mig och syster där jag hade mörkt hår. Håret såg livfullt och fräscht ut. Ville ha igen. Är något impulsiv. Om tio minuter ska jag skölja ur färgen från håret.

Svante var så söt häromdagen. Vi hade varit på Universeum med mamma/mormor och satt dagen efter och tittade på bilder från när vi var där. Varje bild vi tittade på så undrade han var jag fanns och tyckte det var märkligt att inte jag fanns med på bilderna för han visste ju att jag hade varit med. Gulliga, söta lilla unge.  Igår var det min tur att ta Elton till simskolan. Senaste gången, för två veckor sedan var ju inte direkt någon hit och jag riktigt bävade för hela situationen. Stålsatte mig i mitt inre för att orka med en sådan kamp igen. Och trots att allt gick över förväntan bra fanns min misstro med hela tiden och i varje situation bara väntade jag på att det skulle bli en katastrof igen. En tankeställare verkligen om hur lite det ändå krävs för att måla om sin inre karta.   Nu hade jag ju bara en sådan skitdag tänkt de föräldrar med flera liknande dagar bakom sig hur deras agerande och deras förväntningar måste komma att påverka barnen.

Ett samtal strax innan två och sen var jag på väg till dagis. Lille Eltongubben hade fått feber igen så eftermiddagen och kvällen tillbringades liggande i soffan med barnfilm. Besviken på P som bara stökar ner och aldrig plockar ordning. Känns som jag har lust att logga ut från den här relationen just nu. MEN, sen kommer alla tankarna på vad det skulle innebära för mig, för de andra och för livet i stort. Vet att det går upp och ner men just nu är det ner, verkligen i botten. Det enda bra är att jag har återtagit vardagsrummet och P har hängt i sovrummet. Avskyr när han ligger där i soffan och ser skit på tv.

Jag har aldrig varit ett fan av Ken Ring. Jag har otroligt lyhört mellan mig och skolan. Jag hör alltså det mesta därifrån. Nu undrar du hur detta hör ihop. Jo så här är det. Varje morgon lyssnar ungdomarna på en bok, antingen att en av pedagogerna läser eller en ljudbok. Och, just Ken Rings bok, vilken han själv läser in har jag nog hört fem gånger från det att jag kom hit och det har lett till att jag nu inte bara inte är ett fan, jag är även otroligt trött på att höra hans historia.  

Berättade ju för dig hur jag i förrgår morse gick förbi ett par skor på Avenyn och blev förälskad. Förälskelsen fick mig att åka dit direkt efter jobbet för att prova och känna på objekten för känslan. De passade mig dock inte perfekt och priset var något för högt (eller mycket) för något som inte känns helt, helt rätt. Förälskelsen ledde mig då vidare till andra skoaffärer och igår på lunchen sprang jag runt på Kungsmässan och gick av en slump in på Din Sko. Men hej! Där stod de igen men i en liten annan tappning, med en lite lägre klack och med ett mycket lägre pris. Tog ett snabbt beslut om att dessa skulle med hem och som tack för att de var så mycket mer prisvärda tog jag också med mig ett par skokompisar hem som sällskap till dem. Så nu är jag lycklig ägare över två nya skor.

Känns som tiden bara dundrar på. Vilket på ett sätt är bra för då är du snart hemma igen. Är ju BARA en vecka tills du och lillgosan sätter era fötter på svenskt land igen men på ett annat sätt känns det bara STOPP. Stopp för jag vill ju hinna njuta av livet och ungarna såklart utan alla måsten och behöver göras saker. Det där med ett piller som måltid känns allt mer efterlängtat. Har ju själv alltid önskat det då det skulle underlätta så mycket och man slapp hålla på med mat. Nu för att det hade underlättat så mycket och man slipper hålla på med mat. Samma alltså. Men nu mer akut för det är som livet kretsar kring att få i sina små avkommor mat. Både beroende på att de inte ska svälta ihjäl, helt uppenbart och för att de inte ska krascha i små hårda klumpar aggressionsutbrott på grund av ett obefintligt blodsocker. Sen är det ju så att man inte hinner med någon annat än att tänka på, fixa inför, ordna mat och städa upp efter maten. Hur ska man då hinna det där med att njuta. Ig

Igår vad det onsdag och dags för simning för Elton. Det var min tur att åka med Elton så jag plockade upp honom direkt efter jobbet. Min inställning var att det skulle bli mysigt med tanke på hur gott vi haft det ihop under gårdagen. Men redan när jag kom upp i lägenheten och Elton skulle ta på sig skorna började det. Han ville inte gå, han hatade att simma, han hatade mig och skulle absolut inte ta på sig skorna. Så det var bara att lirka, trixa och hålla på. Vet inte vad som slutligen fick honom att sätta på sig skorna men efter en stund satt vi i alla fall i bilen för en 30 minuter lång färd till simskolan. Så omysig biltur. Det började med att han tog paraplyet och stack mig i nacken, sparkade mig i ryggen och sen satt där och välde ut sitt hat mot mig och hur han inte ville träffa mig. Han önskade att jag och P skulle ”skiljas” och då skulle han minsann bo hos pappa först. Jag började också önska det men med tanken att han kunde bo hos P hela tiden men i stället försökte jag pra

I går kväll blev Elton av någon obegriplig anledning arg på mig innan läggning och deklarerade följande. "Dagen efter mitt kalas när jag fyllt 18 år ska jag flytta hemifrån och jag tänker aldrig hälsa på dig och du ska inte få komma och hälsa på mig någonsin igen. Idag när jag kom hem fick jag varken sätta Svante på toaletten eller torka hans rumpa efter att han bajsat. Det fick bara pappa göra och han var i affären. "Dumma mamma" ljöd genom lägenheten upprepade gånger.

Andra dagen på utbildningen och det känns fortfarande lika bra. Det känns som en bra grupp och jag får verkligen träna på att inte vara så resultat inriktad utan vara i nuet och reflektera över vad som händer. På ett sätt gör vi inte speciellt mycket och på ett annat gör man en resa med sig själv och sitt tänkande. Otroligt spännande. I slutet på dagen skulle vi delas in i fyra grupper, vi är 8 personer och så skulle vi prata om hur vi tänkte gällande det. En av killarna D började berätta hur han tänkt sig. Han hade redan frågat kille J om de kunde jobba ihop. Att det blev J berodde på att de satt mitt emot varandra när vi var och åt och att han inte ville hamna i en tre grupp (vi var från början 7 personer), så för att säkra upp det hade han redan frågat J. Sen var det en tjej från en avdelning med en annan person och då tyckte hon det skulle vara bra att jobba med den personen och sen var det en tjej som ville jobba ihop med den första killen D, eftersom hon gillade hans sätt att t

Idag har jag börjat min nya utbildning. Det känns otroligt bra, tror jag kommer att lära mig massor och verkligen utmana mig själv. Nu första året är det en hel del teori varvat med rollspel och reflekterande uppgifter men nästa år ska vi ha en egen familj att behandla. Vi ska vara två terapeuter, en direkthandledare, tre i ett reflekterande team, två som observerar och en som observerar allt plus att det ska filmas. Får nästan ont i magen av att tänka på det men jädrar vad jag kommer att lära mig mycket.  Sen har vi varit och köpt en ny soffa. Så otroligt skönt. Har verkligen låtit ett hat växa upp till min gamla. Så nu sitter jag och P här i varsitt hörn och bara njuter. Plus att jag har tjänat nästan 3000 kronor när jag köpte ett nytt årskort på gymmet för 3000 i stället för 6000. Bra va?

Idag berättade Svante för mig att en pojke på hans dagis (3 år) hade slagit Elton och då hade han försvarat sin storebror, efter att först ha sagt till fröknarna, genom att slå pojken. Bra tyckte jag, men det sa jag så klart inte det gjorde däremot mamma.

Eller i alla fall är jag här just nu. Vi har fått tillbaka vår uppkoppling Jippi! Semestern är slut, som du vet. Jag har klarat av att komma tillbaka till jobbet, även om första morgonen var som att med egen vilja ta sig fram längs deathroad. Men nu är jag inne i vanorna igen och i morgon ska jag ännu mer in i vanorna som det verkar. Elton är förkyld och det verkar vara min tur att vabba. Mamma har ju hjälpt till och  har tagit en del. Så nu ligger bollen hos mig. Och jag måste säga det. Det känns skönt. Elton ska få se på tv hela dagen och själv tänker jag läsa boken som jag ska ha läst till min utbildning på tisdag. I helgen har vi hängt påhängen och förlängt sommaren. Vi har haft vattenkrig, målat, åkt kickboard, läst och allt annat man kan tryck in på en dag. Idag har vi varit på IKEA och tittat på en alldeles för stor soffa som jag trots allt tycker vi ska köpa. Men jag vet inte ens om den får plats riktigt. Men som det känns så skiter jag i det. Förutom det har jag och Svante

Jag har köpt ett tält till P. Han när ju en nostalgisk ådra gällande tältning och skyller på mig att han den stackaren inte får ge sig ut med barnen och tälta. Så nu har jag köpt ett och bestämt att vi ska iväg till helgen. Halmstad herre we come. Om det kommit till dess vill säga. I alla fall. Jag är bäst. Bara så du vet. 

Sitter ensam ute på altanen. P har gått in för att han tyckte det är för kallt. Saknaden efter pappa som satt ute natten igenom. Aldrig tyst utan alltid dessa härliga diskussioner om livets stora som små. Tankar och funderingar eller kanske mer åsikter om allt. Fick en att tänka ett varv till, pröva sina tankar, bli starkare i sina åsikter. Saknad, efterlängtad och lämnade ett tomrum. Blir dummare utan honom. 

Tog en bild på mig själv på väg till jobbet i fredags och insåg verkligen att kilona jag gått ner verkligen syns. Och då börja jag fundera över mina arbetskamrater. Hur kommer det sig att ingen har sagt något. Är jag så ointressant eller har de så lite vikt fokus? Tror på det förstnämnda. 

Jippi!! Idag åker jag hem till stan. Ensam. Bara jag. Ska göra en miljonsaker plus träffa Edina. Vet inte hur jag ska hinna göra allt som jag ska för det är mycket och jag är sådär motiverad. Helst av allt skulle jag vilja ställa in träffen med Edina för att i stället ta ett långt bad och lägga mig i sängen och se serier. Det handlar ju om att jag inte en enda natt sedan det att jag kom till landet har sovit bra. Det är som ett skämt hemma hos oss på nätterna. Alla lägger sig i sina sängar på natten men det är knappast någon någonsin som vaknar i samma säng den somnade i. Tidigare var ju Svante en pain att sova bredvid och det är han fortfarande men nu är även Elton jobbig. Svante sparkar på en så att hela jag är full i blåmärken och Elton har fått för sig den helt idiotiska idén att han ska sova som Pippi. Det medför att han kan lägga sig mellan mina ben med fötterna upp över min mage och upp i ansiktet, eller så ligger han bredvid och sparkar en i ansiktet (inga blåmärken där

Jag köpte ju nya hörlurar, vilka skulle vara fantastiskt bra, för mina födelsedagspengar. Och de var bra problemet var bara att den jättebra funktionen bluetooth fungerade när den ville eftersom det inte gick att ladda upp batteriet alltid och på senare tid aldrig. Så idag fick jag tummen ur och stack iväg till Siba. Hade förväntat mig att de skulle ta lurarna och skicka in till Philips där de skulle lagat om det gick/eller sagt att jag fick nya. I stället gick jag ut därifrån med ett par andra. Inte lika dana, och utan antinoice som jag tyckte var otroligt viktigt när jag köpte de förra (men insåg att jag inte använde) utan några som jag faktiskt gillar bättre. Just nu älskar jag Siba. Det är ju sådant bemötande och service som man/jag älskar.  

Jag har ju saknat gymmet och idag gick jag upp halv sex i morse och slängde på mig träningskläder och fyllde väskan med ombyte och hygienprodukter för att stå på min älskade ”springmaskin" från kvart över sex och en timme framåt. Aslutade med några övningar för axlarna innan jag hoppade in i duschen och bytte om. Väldigt annorlunda omklädningsrum. De hade fyra små enkelomklädesrum där man var själv med en liten dusch. Skönt eftersom jag fick vara själv och kunde raka benen utan att tänka att någon skulle störas men jobbigt eftersom det var litet och lite mörkt. Sammantaget var det i alla fall övervägande positivt. Sen har jag också fixat mig en egen ”springmaskin”. Lena köpte en för ett par år sedan och nu ska ju hon flytta till ett mindre hus (de håller på att bygga nytt) så jag får den av henne. Gulligt, även om jag uppmuntrade henne att sälja den. Det enda jag behöver göra är att åka dit och hämta hem den, får även en cykel i lite större storlek till Elton. Min intension

Det där med att vara totalt off på jobbet. Jag är det men jag har ändå jobbat lite, skickat lite mail, ringt några samtal men nu har jag satt på dagens avsnitt av Toud de France och årets första bergsetapp. Nu kan jag bli kvar här ett tag, eller i alla fall tills det att P och ungarna plockar upp mig efter sin dag i stan. Sen tror jag att vi ska inhandla färg till vårt nya sovrum. Mamma tycker det är kanonsnyggt som det är och säger att det inte var länge sedan de målade om, men jag vantrivs då det mest ser ut som vit fräsch tvätt som råkat tvättas med andra färger och blir så där blå-grå daskigt. Jag gillar inte alls alltså. Har en bild hur jag vill att det ska se ut och nu ska jag försöka genomföra det också, så det så. Tänk en mörkare grå, en ljusare, nytt golv, mässingbeslag på garderoben och kanske en ljus pärongrå färg på nattduksbord och byrå. Lamporna får vara kvar i mässing och en lampa av vita fjädrar i taket. Vad tycker du, låter härligt va?    

Nu var det så där längesedan jag skrev att det liksom blir hur jobbigt som helst att komma igång men jag gör ett försök och så får vi se var det landar. Jag har relativt lugnt på jobbet så då måste jag ju hålla på med lite annat för att få till den där härliga stressen som jag verkar uppskatta annars. Så idag har jag jobbat lite, surfat lite och nu sitter jag här med den övergivna bloggen. En och en halv vecka kvar till semester och på något sätt med en semesterkänsla eftersom jag åker till landet efter jobbet numera. Jag vill börja med att skryta om mina ungar. Svante alltså, han har slutat med blöja nu under dagen. Slutade förra måndagen och vi har köpt häftiga (om man har den smaken och det har han) kalsonger med Minions och Star Wars på. Endast tre olyckor på 9 dagar, det måste väl ändå ses som otroligt bra. Tycker jag i alla fall. Bra av P också som tog tag i det och orkar uppmuntra till alla toalettbesök. Sen en skrytning till. I måndags åkte vi till Ullared efter att jag

Vaknade upp sent efter att fått sova länge, så skönt, men trots det inte på det allra mest soliga humöret. Igår fick jag för mig att det var dags att möbler om men det går inte att få det bra på något annat sätt än så det är just nu och så är det ju inte bra, så moment 22 kan man ju säga. Men det där med att jag började flytta runt på möblerna igår medförde ju att det stod saker precis överallt i morse på ett väldigt irriterande sätt. Efter att stoppat 200 mordförsök mellan grinapan (Elton) och prickekorven (= Svante med vattenkoppor) och stoppat alla lakan i tvättmaskinen där ner åkte jag och Elton iväg på våra kickboard och mötte uppe mamma på Avenyn för en fika. När vi var klara där sparka vi oss vidare för att köpa en bikini till mig, present till kalas i morgon och lite kläder till killarna innan vi var hemma igen. Sen på nytt stoppa 200 mordförsök mest på Prickekorven innan jag först stoppade honom i badet och lät den andra massproducera pärlplattor. När den första var färd

Känner mig snygg idag och ska träffa en kompis efter jobbet. Hoppas jag. För P har en spricka i armbågen och han hämta precis upp Elton som hade ont i magen och mår illa.  Eller gjorde i alla fall. 

 En helt underbar helg är snart till ände. Den började med en gång efter jobbet då vi hoppade in i bilen och körde ner till landet. Så glad att hela familjen var samlad efter att P varit med om en hemsk upplevelse på arbetet. Där han var med sina elever och badade, drunknade en kille som skulle gått ut nian nu i år. Inte hans elev men så hemskt och det går ju inte att låta bli att tänka på hans föräldrar och älska sina egna barn lite mer. Så här glada var vi när vi åkte ner. När vi kom ner till landet var gamla vänner där och underhöll banen medan vi grillade åt fantastiskt gott.  Lördagen var helt otroligt varm och vi åkte ner till Torstensvik. På vägen ner stannade vi vid Konsum där ungarna fick åka brandbil.  Sen gick vi in på Lantmännens och körde lite gräsklippare.  Sen hängde vi på stranden hela dagen och bara njöt av livet.  Innan vi gick hem och hade vattenkrig.  Sen la P barnen, jag tog en promenad och mamma drack vin. Vilket verkligen märktes

Såhär ser händer det att man kommer hem efter att ha varit ute och lekt. Tror det är rätt torrt ute och rätt dammigt i sanden. 

Fick en flashback till 80-talet idag. Stod i kön på 7eleven när han framför mig säger. En gul blend, tack. Alltså gul blend att de fortfarande finns. Helt otroligt.

Hänger i sängen idag med halsont, hosta, lite feber och massa nässelutslag. Syns dock inte helt på bilden. 

Hänger i sängen idag med halsont, hosta, lite feber och massa nässelutslag. Syns dock inte helt på bilden. 

 Så här söta kan de vara mellan varven.  Min stora fina unge och det lilla busfröet. Är det bara jag som ser att det lyser av djävuelskap i ögonen på det där lilla charmtrollet eller gör du också det? Idag gick jag tidigare från jobbet och mötte upp Per på familjerådgivningen. Det var mycket spännande och det kändes bra. Tror vi chockade honom vid mer än ett tillfälle. Hade gärna använt tiden till att klaga lite på P också men han fick sig en skopa ändå tror jag. Nu ska vi jobba på oss lite och sen träffa honom om tre veckor igen. Hade tänkt att ha två veckor emellan men det är svårt att få in en tid som passade oss alla.

Frågade storebror om han saknade sin pappa.  Nä, det är ju bara fyra dagar han är borta.  Så då är det lugnt om jag åker bort i fyra dagar också.  Nä. jag tror jag längtar efter mamma mer.  Härligt att jag är lite uppskattad. 

Haft en skit eftermiddag med ungar som varit som hinhåle. Funderade helt ärligt på att lämna dem med P när han kommer hem och flytta. Ovanpå det värsta allergin. Eller om det kan varit omvänt. Blä i alla fall. 

Det där med att storebror är sjuk och vi hänger mycket hemma är inte bara tråkigt för Storebror utan även har jag en lillebror här som blir otroligt rastlös och provocerar fram saker bara för att det ska hända något. Han dunkar på stackars Storebror i stort sett hela tiden. Igår tog han och vände upp och ner på skålen med ostbågar över matten och gick på dem. Gulligt gjort, eller hur. Han säger dumma saker men så klart en del gulliga också. Men jag tror nästan det går att se på honom hur full i fan han är.  För att förhindra en likadan dag i dag som igår satte jag igång med full aktivering från klockan halv sex i morse när de där små människorna tyckte att det var dags att vakna. Vi spelade spel, byggde lego och jag gjorde trolldeg som de lekte med (lill"fan" slängde även en del runt omkring i lägenheten såklart)  Man kan nästan se på tungan att dessa två är syskon. Mina gosingar. Så när klockan var tio stoppade jag ner dem i vagnen och gick till affären. Där bu